TEXTER

Buerie båeteme Saepmese! Välkommen till Sameland! Nu är du i Åarjelsaepmie, den södra delen av samernas land Saepmie. Här är du mitt i en världsunik urfolkskultur med eget språk och näringar och traditioner du inte hittar någon annanstans.

Samernas namn på Östersund är Staare vilket kort och gott betyder ”staden”. Staden har alltid varit viktig för samer i regionen. Redan 1918 fick den en plats i den samiska historien då det första samiska landsmötet samlade samer från hela Saepmie här för att bland annat diskutera språkfrågan, bosättningar och andra samiska rättigheter. Staden som plats för mötet valdes tack vare dess strategiska belägenhet, möjlighet till att resa hit och dess möjlighet att husera många gäster. Redan då insåg man också den mediala möjligheten som ett möte i just Staare skulle innebära. Hundra år senare, 2018, genomfördes ”Staare 2018” där jubileumsveckan innehöll både föreläsningar, idrott och politiska diskussioner. Många av Staares invånare vittnade senare imponerat om det starka genomslag som den samiska närvaron skapade under jubileet.

I Staare bor förstås många samer, både med regionalt ursprung och inflyttade från andra platser. Den samiska närvaron syns bland annat genom verksamheter, evenemang och fysiskt på hus och skyltar. På flera byggnader i centrala staden kan man se ingjutningar av samer och samiska tecken. För att hylla den handel som alltid har skett mellan samer och stadsborna gjordes det till exempel en utsmyckning på det hus på Storgatan där Sundsvallsbanken, idag Nordea, senare flyttade in. Utsmyckningen finns kvar än idag och föreställer en same med en skogsfågel hängande över axeln. Kanske var han på väg för att byta den mot de saker han behövde?

Renskötseln är en stark kulturbärare i det samiska samhället och så även i regionen som inkluderar Staare. Här finns totalt 12 samebyar som bedriver sin verksamhet med utgångspunkt i fjällområdena men även i de mer östliga skogsområdena. Området kring Staare har alltid varit viktigt för renskötseln. Härigenom har flera viktiga flyttleder gått och så sent som för hundratalet år sedan kunde man vid rätt tid på året se stora renhjordar förflytta sig över isen i närheten av staden. Trakterna runt Staare är fina vinterbetesmarker för renarna, och än idag kan man se dem beta bara någon mil utanför stadens centrum. Staare är även ett administrativt centrum för de renskötande samerna från hela regionen som med jämna mellanrum samlas i Staare för att diskutera renskötselns och andra samiska förutsättningar och möjligheter.

Idag är staden fortfarande viktig som samiskt nav i regionen. Här finns redan idag viktiga, samiska institutioner och organisationer. Staaren tjïelte, Östersunds kommun, är sedan 2010 en samisk förvaltningskommun. Det betyder bland annat att kommunen är tvåspråkig, och att du därför kan tala både samiska och svenska i dina kontakter med kommunen. Med samiskt informations- och språkcentrum har myndigheten Sametinget sin lokala representation på Frösön men väntar samtidigt på att permanent och med hela staben få flytta till Staare. För detta ändamål kommer också det parlamentshus som Sametingets plenum 2019 beslutade om att byggas på Storsjöns strand nedanför Jamtli. När bygget är klart blir Staare ett administrativt men också samernas politiska centrum där viktig, samisk samhällsutveckling kommer att ha sin utgångspunkt.

I Staare finns också Stiftelsen Gaaltije som bedriver såväl samhällsutvecklande verksamhet som publik, bland annat genom det museum som är öppet för allmänheten och som med sina utställningar vill ge samernas perspektiv på samhället nu, tidigare och i framtiden. Stiftelsen Gaaltije är dessutom drivande i flera samhällsutvecklande processer, bland annat i ambitionen att etablera regionen som en internationellt känd urfolksregion med återkommande evenemang.

Även andra samhällsinstitutioner är viktiga för den samiska utvecklingen i regionen. Med syfte att stödja den samiska samhällsutvecklingen och tillgodose behovet av urfolks- och samisk kunskap har till exempel Mittuniversitetet tagit en ledande position i utvecklingen av ett samiskt utbildningscentrum.

I Staare och dess omkringliggande områden kan man höra de samiska språken talas. Allra vanligast är förstås det sydsamiska språket. Om du träffar någon på gatan som säger ”buerie biejjie” så vet du att den personen just sagt ”hej” till dig. Svara då gärna på samma sätt. Fördelen med det sydsamiska språket är att orden ofta uttalas precis så som de stavas.

Som samisk förvaltningskommun lyder Staaren tjïelte sedan början av 2000-talet under lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen innebär att samer ska ges möjlighet att använda sitt språk i kontakter med kommunen och att samer har rätt till en förskoleverksamhet och äldreomsorg som främjar nyttjandet av det samiska språket. Syftet med den nya lagstiftningen är att skapa en bättre grund för urfolket samernas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige och i Staare. Detta gäller särskilt barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket. De kommuner som ingår i det samiska förvaltningsområdet ska ge samerna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med samiska representanter i sådana frågor. Förutom Staaren tjïelte är även Straejmie/Strömsund, Krokomen/Krokom, Ååre/Åre, Bïerjen/Berg och Herjedaelie/Härjedalen samiska förvaltningskommuner. Med syfte att stärka strukturerna såväl i organisationerna som i dess aktiviteter har Staaren tjïelte, precis som de övriga kommunerna och region Jämtland-Härjedalen, anställt specifikt inriktade samiska strateger.

Källa: Gaaltije-saemien museume